När kan du välja PFAS-fria skyddskläder?

PFAS är utan tvekan ett av de största diskussionsämnena inom vår bransch, vilket märks inte minst på att vi får allt fler frågor om standard EN 13034 (kemikaliecertifieringen). Det är tydligt att många är osäkra på vilket skydd de faktiskt behöver. I den här artikeln förklarar jag när och varför PFAS-impregnering kan behövas på skyddskläder och i vilka arbetsmiljöer man klarar sig utan. Det är ett viktigt val som kan bidra till att minska förekomsten av så kallade "evighetskemikalier".

Vad är PFAS?

PFAS (per- och polyfluorerade alkylsubstanser) är en grupp kemikalier med stor förmåga att avvisa vätskor och framför allt oljebaserade ämnen. På grund av dessa avvisande egenskaper används denna typ av kemikalier för impregnering av skyddskläder. En av de vanligaste kemikalierna i denna grupp var C8 (PFOA bl.a.), som vi på Tranemo helt fasade ut ur vårt sortiment under 2015 och ersatte med C6. Därefter har vi arbetat med våra tygleverantörer för att hitta PFAS-fria alternativ som erbjuder liknande skydd. Sedan 2018 har vi testat PFAS-fria lösningar för att fasa ut PFAS där det är möjligt. Vissa riskmiljöer kräver dock fortfarande PFAS-skydd, men användningen kan ofta minskas om du har koll på vilka risker ni behöver skydd mot.

 Ha koll på kemikalierna

Det är därför viktigt att veta vilka kemikalier som används i verksamheten och att genomföra en riskanalys utifrån detta. Om kemikalien är ett lösningsmedel eller oljebaserat ämne med låg ytspänning kanske PFAS-impregnering är nödvändig. För arbete med syror, exempelvis svavelsyra eller salpetersyra, som har högre ytspänning, kan PFAS-fria plagg ofta vara tillräckliga.

Ytspänning – en avgörande faktor

Skyddskläder certifierade enligt EN 13034 för yrken inom kemikalieindustrin och petrokemi syftar till att stöta bort och stå emot penetration av kemikalier och på så vis hindra dem från sugas upp av tyget i plagget. Tygets ytspänningsenergi är avgörande för detta skydd. PFAS har en unikt låg ytspänningsenergi, vilket ger ett bättre skydd mot farliga kemikalier.

Kemikalier med ytspänning lägre än 34 mN/m kräver oftast PFAS-impregnering för optimal avvisning, medan kemikalier med högre ytspänning än så vanligtvis kan avvisas av PFAS-fria plagg. Till exempel har vår PFAS-fria kollektion Tera TX en ytspänning på 33–38 mN/m, medan PFAS-impregnering ligger runt 23 mN/m. Ju lägre ytspänning, desto bredare skydd mot olika typer av kemikalier.

Kemikalier med olika ytspänningsgrad som mäts i mN/m (milli-Newton per meter). Olivolja och rapsolja har exempelvis en ytspänning på 33 mN/m.

Anpassa skyddet efter behov

Många kemikalier, särskilt syror och baser som kan blandas med vatten, har hög ytspänning och kan avvisas av PFAS-fria plagg. I tabellen ovan kan du se att kemikalier som H₂SO₄ och HNO₃ har högre ytspänning än Tera TX, vilket innebär att den PFAS-fria Tera TX-kollektionen kan vara tillräcklig för dessa. O-Xylene och Butan-1-ol däremot, med ytspänning runt 30 respektive 25 mN/m, kräver PFAS-skydd.

För till exempel lösningsmedel och oljebaserade kemikalier med låg ytspänning behövs PFAS för maximalt avvisande skydd. Syror och baser, å andra sidan, ligger ofta över 60 mN/m, och för dessa är PFAS-fria skyddskläder ett bra alternativ.

Slutsats

Ett PFAS-fri impregnering kan tyvärr aldrig erbjuda exakt samma skyddsegenskaper som ett PFAS-behandlat plagg på grund av begränsningar i strukturen. PFAS kommer därför även i framtiden mest sannolikt att behövas i vissa riskmiljöer. Men genom att ha koll på vilka kemikalier ni hanterar kan du göra ett mer informerat och ansvarsfullt val av skyddsutrustning. Ha koll på riskerna, anpassa skyddet.